Idag har det blivit söndag.
Sista dagarna är livet bergodalbana delux!
Svårt att känna riktig glädje och sorg, känslorna ligger lite mitt i och åker sedan i toppar och dalar. Väldigt jobbigt.
I torsdags hade jag middags-dejt hemma hos mig. Malin E, Susanne och Helene kom över med thai-mat från Estö thaien. Super gott!
Men dagen hade varit lätt hysterisk, så jag lyssnade mycket på derad historier. Dessutom är dom kloka och roliga så det är bara intressant. Dom hade med sig en fantastisk bukett med rosa snöbär, vinröda gräs och någon skir rosa/vit blomma. Så vackert!!


Efter torsdag kommer fredag!!
Jobb även denna dag. Dock lite lugnare....eller mycket lugnare, halv fart och bara trevliga kunder med roliga historier och spännande liv.
Fredagar då berättar de om festligheter eller utflykter oftast. Igår skulle fyra av fyra på fester. Kräftskiva i norrland, kräftskiva med sin husbil, kräftskiva med tema tv-spels figurer och sista skulle på födelsedagsfest i Göteborg.
Efter jobbet hjälper jag min syster att hämta en bil på Häringeslott. Hon jobbar där. Eftersom jag gillar slott och älskar och spökhistorier, så visar hon runt mig och berättar om några spännande spöken.
En gammal munk, men jag känner bara lite tryckande i huvudet i ett rum och hans stol känns lugn och harmonisk. Så inget möte denna gång....

Jag fick finbesök av Malin S. Så hon och jag och Marcela bowlade och fnittrade.
Roligt att ses och göra en aktivitet. Vi är inga bowling-proffs, men det spelar ingen roll. Avslutade på Flötet i hamnen.
Efter fredag.....lördag.
Jo en helgdag till....
Jag och Malin S åker till Länna och kollar nyöppnade Lager 157. Shoppar lite kläder och två tvålar. Sedan fikar vi i Farsta innan hon åker tillbaka till Surahammar igen. Såna här stunder med de bäsa vännerna är oslagbara!!
På hemvägen träffar jag Johnny och hans son. Vi äter pizza och köper lördagsgodis på en godisaffär som är gigangisk!!! Sedan kollar vi på trippel X. 
Hem och krascha i soffan!!


21 januari 2017

Hemsökt

spöken

Jag har bott i några lägenheter som det har varit konstiga saker i. 
Det har ramlat ner saker, det har knarrat i golvet, kall drag, saker försvinner och lite såna saker.....
Självklart kan man söka förklaringar till allt det....och jo klart jag har provat hitta vad det beror på.
Men när inte bara jag har sett saker...
Inte bara en gång och aldrig mer.....
Sedan får man tycka att jag är galen om man vill.
Men just nu bor jag i en gammal fin lägenhet som det är lugnt i.
Annat va det här.....
 

21 januari 2017

Spökhistorier

spöken

Jag älskar spökhistorier!!
Finns det spöken på riktigt eller är det något som vi männsikor fantiserar ihop.... 
Jag väljer att tro att det finns!! Det blir mycket mer spännande och intressant om vi inte kan bevisa precis allt runt omkring oss. Jag släppte frågan på Twitter om folk tror på övernaturliga saker, flest säger nej. Flest killar säger nej. Jag tycker att alla får tro på vad man vill!!
Jag tror på såna här saker; spöken, andar, häxor och troll......

Spöke[redigera | redigera wikitext]

 
 
Uppslagsorden ”Gengångare”, ”Fantom” och ”Vålnad” leder hit. För Henrik Ibsens pjäs, se Gengångare (pjäs). För cykelbilen, se Fantom (cykelbil). För seriefiguren, se Fantomen.
 
Illustration av en pirats spöke av Howard Pyle.
 
Ett spöke, så som de ofta illustreras i barnböcker.

Ett spöke (även gengångare, vålnad, skugga, fantom) är enligt folktro och parapsykologi en avliden persons andesjäl eller immateriella skuggbild. Ordet är lånat från lågtyskans spook, men flera äldre synonymer existerar (se nedan). [källa behövs] Tron på spöken har existerat i alla kulturer genom alla tider och hör till folktrons allra mest gemensamma föreställningar. [källa behövs] Det har gjorts otaliga tester och experiment av fenomenet och flera vittnesrapporter tas fortfarande emot världen över, men det finns inga vetenskapliga bevis för spökens existens. [källa behövs]

 

 

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Enligt den vanligaste myten är spöken människor som dött, och som av någon anledning hemsöker en plats, exempelvis sin dödsplats, kyrkor, på kyrkogårdar, på galgbackar, där de bodde, eller, om de varit missdådare, på de platser där de övat sina illgärningar. [källa behövs] Även slott och herresäten är klassiska spökplatser. I modern tid verkar stora opersonliga platser ha övertagit en del av deras roll som spökvisten, en av de populäraste varianterna av moderna spökhistorier är underjordiska kulvertar under exempelvis stora sjukhus (som i Lars von Triers teveserie Riket). Det finns också legender om spöken som rör sig över stora områden, exempelvis över hela länder, regioner eller hav – Ahasverus och den flygande holländaren är exempel på sådana sägner.

De flesta spökberättelser utspelar sig under natten, eftersom berättelsen till stor del bygger på mörkerrädsla[källa behövs] I svensk folktro blev ett spöke under dagen osynligt och orörligt, och den som råkade passera en sådan dagståndare kunde bli gastkramad.[källa behövs] Det har även förekommit föreställningar om att själens vårdande kunde leva vidare efter att dess skyddsling gått bort, och en sådan herrelös vård är den ursprungliga vålnaden.[källa behövs]

Spöken förekommer i isländska sagor, där en av termerna som används om dem är draug.[källa behövs] I senare norsk folktro var draugen namnet på ett drunkningsoffers vålnad.[källa behövs] Enligt vissa modernare myter består spöken av ektoplasma, och denna läran om spöken kallas ektologi.[källa behövs]

Typer av spöken[redigera | redigera wikitext]

Gengångare[redigera | redigera wikitext]

Gengångare påstås vara människor som har dött på ett våldsamt eller olyckligt sätt.[källa behövs] Gengångare påstås hemsöka de som var inblandade i död och ibland oskyldiga.[källa behövs] I äldre dagar vidtog man speciella åtgärder för att förhindra att gengångare skapades - exempelvis kunde den dödes kropp förankras, till exempel pålas i marken eller begravas på ett sätt som omöjliggjorde för kroppen att ta sig ur graven, jämför Bockstensmannen.[källa behövs]

Gast[redigera | redigera wikitext]

Ordet gast används i stora delar av södra Sverige som ett samlingsnamn för påstådda övernaturliga företeelser som spöken. De kunde höras vid havet (gastarop i Halland) och kunde vara sjömän som lämnat jordelivet men inte fått en trygg tillvaro på andra sidan då de drunknat och inte blivit begravda. Från fornsvenskans gaster, troligen av frisiska gást. Jämför tyskans Geist (som ingår i ordet poltergeist, se nedan) och engelskans ghost.

Längre norrut syftar gast på odöpta mördade barn och mylingar (fördrivna foster).[källa behövs]

Poltergeist[redigera | redigera wikitext]

En poltergeist, eller bullerande, är ett mytiskt väsen som påstås interagera med sin omgivning genom att påverka den fysiskt, exempelvis genom att föra oväsen eller att flytta runt på saker.[källa behövs] Ordet poltergeist kommer från tyskans 'poltern' som betyder 'att föra väsen', och 'geist' som genom sammanhanget betyder spöke.[1]

Kända spöken och spökplatser[redigera | redigera wikitext]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

  • Brita Bååt är ett av Sveriges mest kända påstådda spöken, och hon påstås gå igen på Engsö slott i Västerås. Hon sägs ha varit ond och kylig, och till och med ha drivit två män i en för tidig grav. Tre dagar innan sin död ska hon ha gått rätt in i de dödas julotta.[2]
  • Vita Frun på Stockholms slott skulle enligt folktron förebåda att någon i den kungliga familjen skulle dö. Hon lär vara högväxt och bär en vit sidenklänning, bara prasslet från hennes klänning hörs när hon närmar sig. Det finns flera teorier om vem hon var och varifrån hon kom. Senast hon påstods visa sig var 1920, när kronprinsessan Margareta låg för döden. Plötsligt halades flaggan på slottet på halv stång och en vakt som skulle se efter ska ha sett Vita Frun på taket. Två timmar efter händelsen avled kronprinsessan (se Slottsspöken på Stockholms slott).[3]

England[redigera | redigera wikitext]

  • På Raynham Hall, i NorfolkEngland påstås den Bruna damen spöka. Fotografiet av henne är ett av världens mest kända spökfotografier, och används ofta som bevis för att spöken finns.[4]

Kända spöken i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]